Fredagen åkte vi till Livingstonia över dagen, en resa som blev intressant på flera sätt. För det första var den nära att inte bli av. Matunkha skulle ha alldeles för mycket betalt för att ta oss dit så vi var inställda på att åka hem till Mzuzu, när Vasco (guiden från Matunkha) fixade så att en lokal minibuss körde oss i stället för betydligt lägre summa, dock även den i överkant. Mot av vi bjöd på lunch följde även han med, så vi fick turen guidad i alla fall samt att han höll koll på de tre minibussförarna som var ena riktiga klåpare.

Livingstonia ligger vackert placerat med underbar utsikt mot Malawisjön, vägen dit är dock allt annat än bra med många snäva svängar. Jag tvivlade flera gånger på om vi skulle komma upp över huvud taget, vilket säger en del. Besökte museum, vattenfall och kyrka innan färden gick neråt igen. När vi närmade oss Rumphi igen fixade minibusschaufförerna lift åt oss med en privatbil ner till Mzuzu, betydligt bekvämare än minibuss och riktigt trevliga personer i bilen. Nu kan vi med andra ord näst in till pricka av att lifta från vår transportlista, en lista som nu nästan är komplett efter att vi på morgonen åkt på lastbilsflak. Vi saknar nu bara tåg, motorcykel och vanlig cykel för att ha testat verkligen alla färdsätt i landet…

Efter en lördag som började med lunch hos Beatrice och som slutade med besök hos Bernard (som egentligen bara skulle bli en snabbvisit men som slutade med middag och varsin manikyr/pedikyr av Bernards fru Hannah, efter en söndag där vi bakade kanelbullar hos Betty, och efter en måndag med resa till hantverksbodarna i Nkhata Bay, återstår nu bara en enda dag i Mzuzu innan vi säger tack och på återseende till våra vänner på dioceasen. Det känns jättekonstigt!

Just nu får vi dock tillägga att vi EVENTUELLT landar i Sverige på lördag eftersom vi inte riktigt vet hur läget på Island ser ut. Intressant att följa när vi inte har tillgång till aktuell information… Har vi riktigt otur blir vi strandade i Addis Ababa och det känns ju intressant… Men förhoppningen är fortfarande att nästa gång ni hör från mig befinner jag mig på hemmaplan i Borås, efter 9 veckors oförglömliga veckor i Malawi, the warm heart of Africa.